Skip navigation

Category Archives: Djur

Det har hänt mig några gånger under livet att jag plötsligt fått se någonting som jag inte alls förstår. Någonting hoppar över vägen framför bilen men det går inte att känna igen. Det rör sig inte som något djur jag känner till, det har ingen päls och kroppen är som en blandning av människa, hund och känguru. Jag söker efter en lekkamrat i mörkret men när jag sträcker ut handen och ropar får jag inget svar. Någonting sitter där i mörkret men det är inte min kamrat. Jag springer därifrån. Jag försöker skapa en bild av en häger som står och fiskar men det finns någonting okänt som observerar mig. Det oroar mig, jag ser någonting men förstår inte. Hjärnan behöver sinnesintryck, minnesbilder eller ord som kan förklara det okända. Ibland finns det inga svar och jag får acceptera att jag sett någonting jag aldrig kommer att förstå.

Ordet spegel kommer från latinets speculum. I förhistorisk tid speglade man sig i vatten eller metallskivor . Det gamla nordiska ordet för spegel var skugg-sja vilket betydde skuggsyn. Skugga och spegelbild är två av de bilder av dig som ligger till grund för din självuppfattning. Du får även ta emot bilder från andra varelser som visar hur de ser på dig. En del bilder är skeva eller ofullständiga, andra fullständigt fel. En del ligger nära sanningen men vem du egentligen är vet du kanske inte ens själv. Bilderna påverkar dig. Jag tror det är viktigt för dig att välja  vilka bilder du ska ta emot och vilka du ska förkasta. Omge dig med de speglar och varelser som förser dig med bilder du kan växa med. Förkasta de speglar och varelser som ger dig bilder du vissnar av.

När jag väljer en bild att sätta upp på väggen är det oftast inte det rena, avbildande. tydliga fotografiet med skärpa jag vill se. Det ofärdiga som låter hjärnan fylla i det som saknas tilltalar mig mer.  I en bok eller tidning däremot blir jag gärna imponerad över skarpa bilder och tydliga miljöer. Det kan vara fantastiska bilder men jag skulle inte sätta upp dem på väggen. Hur är det för er ? Hur tänker ni när det gäller bilderna som ni vill bo tillsammans med ? När jag går ut för att göra en bild för min vägg måste jag överexponera eller underexponera och se till att det uppstår rörelseoskärpa. I de otydliga formerna och rörelsen upplever jag mer av djurets egenskaper, mer av skönheten, mer av det som vi delar. Framför mig går en individ som delar sitt liv här på jorden med mig.

Igår kom en snok simmande fram till mig när jag satt vid ån. Han tog sig upp via mitt ben och sedan slingrade han sig ned och vilade vid min sida. Snok är ett fornordiskt namn som har spridit sig till andra språk som t.ex engelskans snake.  I fordom hade man i gårdarna en husorm, oftast en snok, som gav skydd åt gården och lycka åt boskapen. Man matade den med mjölk och den fick inte dödas. I de flesta kulturer är ormen en symbol för återfödelse och liv, troligen på grund av dess förmåga att ömsa skinn.   Käken och benen i gommen är endast förbundna med band så ormar kan få ett stort gap. Snoken har inga gifttänder utan endast giftig saliv som de kan förlama sitt byte med.

Alla livsformer styrs av urtida sensoriska program. I våra gener finns ett varseblivningsystem som har utvecklats för att skydda oss mot faror och hjälpa oss i fortplantning och överlevnad. Vår uppmärksamhet fångas av rörelse,  färger, oväntade ljud, dofter, former eller siluetter som kan utgöra en fara och vi försätts i ett tillstånd av kamp eller flykt. Vår uppmärksamhet fångas av ögon som stirrar på oss. Vi ser ett ansikte och blixtsnabbt avgör vi om det är ett hot eller en möjlighet. Är det ett rovdjur, en flockmedlem, möjlighet till fortplantning eller mat? Hjärnan söker efter ögon och ansiktsformer överallt och det kan vara svårt att se det som verkligen visar sig. Det kan vara bra att känna till hur hjärnan sållar ut det som ska presenteras för vårt medvetande både som bildskapare och observatör. Det är mycket som vi missar att upptäcka i den processen men det är också en utmärkt möjlighet för oss att utnyttja när vi vill att människor ska uppmärksamma våra bilder. Det är också en kunskap som gör det möjligt för oss att komma nära djuren utan att skrämma dem. Här finns ett ansikte som nästan förstör bilden därför att det drar bort uppmärksamheten från motivet.  Gräsanden höll faktiskt på att landa mitt i huvudet på rådjuret som drog tillbaka öronen sekunden efter att den här bilden togs. Någon rädsla märkte jag inte av, kanske är det vardagsmat för simmande rådjur att ha fåglar runt öronen.

 Ordet mus användes även under forntiden i norden men kommer ursprungligen från sanskrit. Det finns faktiskt ett samband mellan ordet mus och muskel. I forna dagar trodde man att när man böjde armen sprang en råtta fram och tillbaka under huden. Börjar man fundera hittar man ganska många djur och insekter som än idag används för anatomi och kroppsliga symtom och företeelser,t.ex. fjärilar i magen, myrkrypningar, latmask, kråkor, korpögon, getingmidja, rådjursögon och örnnäsa. Vi använder oss fortfarande av dessa kopplingar till naturen när vi namnger ny teknik, t.ex optisk mus, nalle, virus, worms och bugs. På detta sätt avdramatiserar vi det som känns otryggt eller som vi inte riktigt förstår oss på.

 

Vad är jaget ? Medvetenheten om sig själv som ¨jag¨, att se sig själv utifrån. Vi känner till ganska mycket om hjärnans funktion. Den inhämtar data från känselkroppar i huden, musklerna, bindväven och skelettet så att vi upplever och minns beröring, kyla värme, vibration, rörelse och smärta. Den samlar in data från syn, hörsel, smak och lukt och sammanbinder allt i ett nätverk av minnesbitar klassificerade efter lust och olust som dessutom är placerade i en tidsaxel. Den styr vår motorik och lagrar alla rörelser i minnesbitar som sedan kan användas automatiskt som motoriska program. Dessa funktioner har även djurens hjärnor om än specialiserade och i vissa områden överlägsna oss människor. De flesta nya beslut påverkas av minnen från liknande situationer till den som du ska ta beslut om och de är kopplade till lust eller olust. Men vi vet inte var i allt detta vårt jag uppstår. En del påstår att vårt jagmedvetande är det som skiljer oss från djuren. Det är ganska intressant att man kan dra en sådan slutsats när vi inte ens har hittat förklaringen till vår egen jaguppfattning. Jag tror att jagmedvetenheten är grundläggande för hjärnan hos alla levande varelser, den behövs som fundament när du kommer till vägvalet mellan lust och olust.

 

Julkärven är idag ett välkommet födotillskott för våra fåglar. Ursprungligen är den skördens första kärve som sparades till julen  och sattes ut på en stör under höknatten (vintersolståndet) som ett offer till Odin, så att hans häst kunde  äta av den under den vilda jakten . Den vilda jakten hördes på natten och ansågs vara Odens jakt efter övernaturliga väsen. Odens häst Sleipner var en grå, ardennerstark, åttafotad häst. Sleipner hade runor inristat i tänderna och kunde galoppera snabbare än vinden. Sleipner färdades på marken, i luften och till havs och var mycket älskad av Oden.

 

vildsvin72

Ordet influensa kommer från latinets influere som betyder flyta in eller strömma in.  Astrologerna tänkte sig ett fluidum som flöt ner från stjärnorna och påverkade människorna. Betydelsen smitta är känd från 1500 talets Italien. Innan dess hette fenomenet catarr eller catarralfeber efter ett grekiskt ord som betyder ström.  Det är möjligt att flera av de större pandemierna orsakats av muterad eller blandad arvsmassa från den ursprungliga virusformen som endast smittar mellan svin. Ordet svin är fornnordiskt och är väl det rätta namnet på den här besten då man inte hade anledning att skilja mellan vilda och tama. Att vildsvinet varit betydelsefullt för människan sedan de första jägarsamhällena kan man förstå då det förekommer i nästan alla mytologier världen över. Gloson är ett väsen i nordisk folktro. Hon hade rakbladsvassa borst som hon sprättade upp folk med när hon sprang mellan benen på dem. Ibland kunde en person med röd hätta ses rida på henne. Influensan har antagligen ledsagat svin och människa genom årtusenden. Det är inte utan att jag känner mig som delaktig i ett kulturarv när jag sitter här med febern rasande i min kropp.

vaccin

Ordet ko kommer från Sanskrit och är nog ursprungligen ett härmande av dess läte. Idag kallas honor av nötkreatur som fått ungar och producerar mjölk för ko. Detta gäller även för val, älg, hjort och elefant, gemensamt för alla är att deras ungar kallas för kalvar. Inom hinduismen betraktas kon som helig på grund av dess kvalitet som livgivare och bärare av gudomlighet.  Hos oss är uttrycket helig ko snarare en politisk term för en situation då en åsikt har så hög status  att opinionen blir negativ om man ens diskuterar de fakta som åsikten bygger på.  I dessa tider talas det mycket om vaccin, få känner till att ordet kommer ifrån latinets ord för ko nämligen Vacca. Den engelske läkaren Edward Jenner hade under sin studietid hört en bondkvinna säga att hon inte kunde få smittkoppor eftersom hon hade haft kokoppor (variolae vaccinae) variola=koppa.  Jenner ympade 1796 in kokoppor på en åttaårig pojke, sex veckor efter testade han att ympa in smittkoppor på pojken som inte blev sjuk. Därmed hade den första vaccinationen genomförts. Uttrycket kohandel har vi lånat från tyskland där man sedan 1890 talet använt uttrycket för tvivelaktiga politiska överenskommelser. Svenska Akademin har hämtat ett av sina belägg för ordförklaringen från ett nummer av DN 1933. ”det ligger i kohandelns natur att man offrar vad man inser vara till hela landets bästa för att främja extrema grupp och klassintressen”  Kan det möjligen vara så att vaccineringsfrågan blev en helig ko, när man började diskutera de fakta som ligger till grund för vaccineringen och man upptäckte att det fanns andra intressen som  vägde tyngre än viljan att skydda medborgaren för sjukdom. En kohandel måhända.