Skip navigation

Monthly Archives: november 2009

Vad känner stenen då den första gången träffas av vattnets eviga kraft. I årtusenden strömmar vatten längs fåror i stenen som blir allt djupare. En obönhörlig kraft som sätter spår fastän dess verkan inte syns i nuet. Vattnets styrka bygger på det eviga, det obönhörliga och det ständiga upprepandet. Det finns ingen återvändo när vattnet börjar rinna, när vågorna ständigt sköljer över klipporna eller när grundvattnet droppar från stalaktiten. Nya former och mönster bildas, vattnet låter sig inte hejdas, det finner nya vägar och med tiden når det sitt mål att återförenas med havet, med livet och med den eviga. Ingenting står i längden emot vattnets kraft. Det är livets början, dess förutsättning och för mig oändligt betydelsefullt.

Annonser

 

vildsvin72

Ordet influensa kommer från latinets influere som betyder flyta in eller strömma in.  Astrologerna tänkte sig ett fluidum som flöt ner från stjärnorna och påverkade människorna. Betydelsen smitta är känd från 1500 talets Italien. Innan dess hette fenomenet catarr eller catarralfeber efter ett grekiskt ord som betyder ström.  Det är möjligt att flera av de större pandemierna orsakats av muterad eller blandad arvsmassa från den ursprungliga virusformen som endast smittar mellan svin. Ordet svin är fornnordiskt och är väl det rätta namnet på den här besten då man inte hade anledning att skilja mellan vilda och tama. Att vildsvinet varit betydelsefullt för människan sedan de första jägarsamhällena kan man förstå då det förekommer i nästan alla mytologier världen över. Gloson är ett väsen i nordisk folktro. Hon hade rakbladsvassa borst som hon sprättade upp folk med när hon sprang mellan benen på dem. Ibland kunde en person med röd hätta ses rida på henne. Influensan har antagligen ledsagat svin och människa genom årtusenden. Det är inte utan att jag känner mig som delaktig i ett kulturarv när jag sitter här med febern rasande i min kropp.

 

dimmåsa72

Solen försöker tränga igenom morgondimman. Ett blekt ljus lyser upp alla former . Flygande skepnader jagar igenom dimslöjorna och de otydliga konturerna av naturformationer. Är det vän eller fiende därute i dimman. För Gustav II Adolf innebar dimman över Lützen den 6 november 1632 slutet på alla drömmar om makt och härlighet. Sårad i vänster armbåge red han in i en grupp kejserliga kyrassiärer och sköts i höger lunga, gled av och släpades efter hästen. Han träffades av flera kulor, värjor och pansarstickare och blev till slut liggande på rygg fortfarande vid liv med blicken upp mot himlen som så många andra krigare genom vår konfliktfyllda historia. Solen tränger igenom dimmorna, vita moln jagar fram mot blå himmel,  kanske flyger en fågel förbi, naturen verkar opåverkad av det mänskliga bullret. Vad tänker man då under de sista skälvande minuterna.  Jag har träffat många människor i livets slutskede och för de flesta är det förlusten av de människor som står en nära samt förlusten av att inte längre få uppleva naturen det som till sist känns allra svårast. För många människor är det först då de upptäcker vad som verkligen betyder något. Vi borde lära oss tidigare vad som är viktigast för oss i vårt liv i en värld av dimmor.